Som en kompis ikväll konstaterade, det är nu man behöver mysa!
Jag håller med. Det har blivit kallt och mörkt och det är precis nu jag behöver sitta ner och beundra julstjärnan och bara koppla av. För snart börjar det, den där jäkla julstressen och varje jul så tänker man "nästa år så ska jag si eller ska jag så istället..." men det blir aldrig så.
Jag har lyckats fixa en julklapp men det är några kvar. Men vi kör på julklappspakter i år. För varje pakt behöver jag bara köpa en julklapp á 150 kr. Problemet är att hitta något som passar alla.
Brevet från Rädda barnen kan bli en lösning. Där kan man beställa julklappar som de kallar det. Tja egentligen ska man bara sätta in pengar till dem. Det kanske man kan göra. För 120 kr kan man betala en månadslön åt en lärare i Bangladesh. Men jag har lite svårt för när de börjar brevet med "Till dig som har hjärtat på rätt ställe..." som om jag inte skulle ha det om jag inte gav dem pengar. Hm! så mitt i all julstress ska jag dessutom dras med ett kölsvart samvete.
Va sjutton köper vi en massa prylar för? Allt är bara för att hålla den kommersiella handeln igång och inte ligger det mycket tanke bakom det hela. Men det är kul att få en julklapp med lite tanke bakom och jag är bortskämd med det för jag får nästan alltid sådana julklappar.
Min jul ska vara lugn, vi ska samla familjerna och vi ska laga god mat och umgås. Jag och J ger varandra en åka-bort-weekend i februari (när det är som kallast och jävligast). Antalet köpta julklappar får inte överstiga talet 5. Sen får det vara bra. Resten kan få trevliga små gå-bort-presenter eller en kort där det står "du, jag tog pengarna för vilka jag tänkt köpa en menlös julklapp och gav dem till rädda barnen istället".
Alla tror att jag sitter hemma o knepknåpar varje kväll. Det gör jag kanske, mellan studierna och fiolspelandet men det är mitt sätt att koppla av, min väg in i min lilla värld som bara är min. Tro mig att med en jobb som kräver avvägningar till höger och vänster och helknasig lagstiftning mitt i och på toppen av allt detta får jag inte tappa humöret för det är lika illa som en japan som tappar fejjan, så måste jag få koppla av. Vi måste alla det eller hur?
Ja för guds skull låt mig pyssla in mig i min egen lilla värld annars förlorar jag förståndet och det är säkert som amen i kyrkan.
J får glädjefnatt när han inser att vi imorgon får börja öppna våra chokladkalendrar. Kom ihåg att det är de små sakerna som gör det! I vår så annars gråa och regniga vardag.
Fler garntomtar åt folket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar